93. so many dreams swinging out of the blue, let they come true

Ibland när jag ser bilder jag tog för ett år sen eller mer, brukar jag kunna tänka, att man ser faktiskt att jag utvecklats. Men ibland så tycker jag att bilderna för ett år sen är dubbelt så bra som nu och att jag faktiskt kunde fota en gång i tiden.
Jag är rädd att jag inte kommer lyckas bli något som jag vill. Bara så länge jag får fota är jag väl gláder antar jag.
Eller så handlar allt om brist på inspiration? Jag vet inte.
Va jobbigt det kan kännas ibland.